STAY GOLD, PONYBOY

OKEJ INTE VÄRLDENS BÄSTA SÖNDAG

2012-01-29T16:13:00.000+01:00

okejrå, den här söndagen har väl inte varit helt på topp. igår krossade jag min tå, i morse var den lila. lila känns inte som en sund färg för en tå.
och så tvättade jag en tröja som jag precis hade köpt. tvättmaskinen började låta jättekonstigt under sista centrifugen, och när jag öppnade maskinen när den hade stannat så förstod jag varför.
min tröja hade fastnat på något sätt och ena armen hade slitits upp. kul, jättekul. jag som så jävla ofta köper saker åt mig själv liksom...
varje gång jag har tänkt att jag ska köpa någonting åt bara mig så kommer jag hem med barnkläder istället. eller saker som vi behöver. eller bara saker till hemmet, som visserligen blir saker åt mig, men inte åt MIG ändå.

sucks.

SÖRJER EJ SÖNDAG

2012-01-29T15:13:00.000+01:00

leker och skrattar istället.

TJOMPISARNA

2012-01-26T22:33:00.001+01:00

sigge blir lite blyg för tuva ibland. då lägger han sig i sängen och smygklappar henne på huvudet samtidigt som han fnissar förnöjt.

oftast leker dom tillsammans. sigge är ganska noga med sitt duplo dock.

LOLET OCH BITTERHETEN

2012-01-26T21:07:00.000+01:00

har ni varit lite deppiga och så idag så kan ni ju kolla in naturens största douchebag. kind of dog pga skratt. och det behövde jag lite. till och med spice girls ropade girl power, och hur många sa att dom hatade på män? kommer inte ihåg, men säkert cirka noll.

kärlek, makt och systerskap. puss.

NU NÄR JAG INTE LÄNGRE ÄR FEMINIST

2012-01-25T10:39:00.001+01:00

jag hoppas att det framgår att jag tycker att feminism är så mycket mer än bara blått och rosa. "killigt" och "tjejigt". jag skriver mycket om det eftersom det är så ledsamt att det märks så tydligt nu när jag har barn att vi ska börjas delas in i grupper redan från födseln. för jag menar, jag får OFTA höra att tuva är en kille, och hur vet folk det? bebisar ser ju i princip lika ut i ansiktet, så dom går på kläderna. vi delas in för att stanna där. för att tycka att det är okej.

det snackas mycket om jämställdhet, men vi är inte ens i närheten av att vara där än. därför kan det kännas, ja vad ska man säga - sådär kul - när "det är synd om männen också", när det ska bli liksom "en grej". det är som att ingen har hört talas om patriarkat.

(med det sagt menar jag inte att män inte har rätt att känna och ha problem. men att väga upp det i samma klass som att leva i ett ständigt förtryck, mjee, vet inte. vill även påpeka att vi har män som gör fantastiska arbeten för jämställdhet/feminism)

det handlar liksom inte om att "hata alla män" bara för att man gör feminism till sin sak.

att säga ifrån är alltså INTE samma sak som att vara "gnällig" och "ta på sig offerkoftan".

man behöver inte heller känna att det är ens plikt att vara "duktig" och utbilda män i feminism när dom redan har gett sig in en feminist-debatt. är man genuint intresserad så läser man väl på först innan man slänger ur sig vad som helst? jag hajade det när jag var femton, så det är ju inte så jättesvårt att greppa feminism.

och det är klart att inte alla kvinnor känner sig förtryckta. jag menar, som kvinna är man förtryckt, men många förtryck är bara "så som vardagen ser ut". många kvinnor skuldbelägger sig ju till exempel själva för att dom blir våldtagna. kanske, kanske, fick man skylla sig själv. och då blir det freakin vardagsmat vilket är så jävla fel.

men poängen, bara för att alla kvinnor inte känner sig förtryckta så betyder ju inte det att ett förtryck inte finns. typ alla utsätts inte för rasism, men det gör det ju inte mindre värt att motarbeta.

det är en vardag som i alla fall inte jag vill ta del av. jag vill mina barn ska få växa upp och veta att dom är lika mycket värda oavsett könstillhörighet. vi ska inte vara nöjda, vi ska ha samma rättigheter. det är liksom inte så konstigt att förstå. det som är konstigt för mig är att vi inte är där än, och att det är helt jävla okej.

(titeln på inlägget grundar sig alltså i gårdagens twitter-storm. och inlägg som tex: De som inte borde få kalla sig feminist)

KANSKE DAGS ATT VAKNA UPP

2012-01-24T12:17:00.000+01:00

blir så himla ledsen på föräldrar. det är ju föräldrarna som borde ge sina ungar någon form av okej syn på sin omgivning. det är liksom 2012. man kan ju tänka att barn på dagis inte tror att blått är en killfärg och att rosa är en tjejfärg osvosv. att vem man älskar inte spelar någon roll. att hudfärg inte har någon som helst betydelse. listan goes on and on.

och om barn nu tror att det skulle ha betydelse eller att man måste ha snopp för att ha blått på sig, säger man inget som förälder då? ger en knuff i rätt riktning? jag gör det jämt. när love och arvid säger saker, som att det var någon på dagis som sa att killar inte kan gilla hello kitty, så säger jag ju liksom inte ingenting. klart att man får gilla vad man vill!
som igår målade jag love och arvids naglar. och det finns liksom vuxna människor som höjer på ögonbrynen åt sånt. så jävla deppigt.

det är helt okej att vara så fin som man vill vara, och att uppfatta "finhet" på sitt eget vis. att veta att man inte behöver "vara fin" enligt en norm. arvid ritade på sig själv i ansiktet och sa att han ville ha tatuering i ansiktet när han blir stor, "bara ett par bollar och sånt", och att han vill ha en stor fin fjäril på halsen som sin pappa. för honom är den det finaste han vet.

HON HAR BESTÄMT SIG FÖR ATT HON MINSANN KAN

2012-01-24T11:38:00.002+01:00

tuva är förkyld. igen.
hon snorar och lackar på saker helt random. VARFÖR mamma, VARFÖR ger du mig inte mina brorsors lego som jag har tänkt att äta upp! osv.

mitt i allt det här arga så kom hon på att hon kunde vända på en korg, klättra upp mot den och putta den framför sig samtidigt som hon gick. ja, GICK!
hon har nämligen fått för sig att hon kan gå. åtta månader gammal. det kan hon såklart inte, men hon gillar att ge mig hjärtattacker genom att klättra upp, luta sig mot saker, och för att sen släppa taget och kasta sig iväg. "titta mamma, jag kan gå!" nej tuva, nej, det kan du faktiskt inte.

men idag kom hon i alla fall på att om man puttar sig mot något som flyttar på sig så kan man stötta sig på det och gå. så hon puttade sin korg framför sig och gick över halva golvet. gladare unge har få skådat. sen stötte hon i väggen och tippade omkull. det tyckte varken hon eller jag var så kul.

SOMEBODY THAT I USED TO KNOW

2012-01-23T21:01:00.001+01:00

förut frågade love och arvid aldrig om mig och joel. dom kommer ju inte ihåg när jag och joel var tillsammans. dom kommer inte ihåg att vi har bott tillsammans allihopa. dom pratar bara om den tiden väldigt enkelt, säger typ bara "vi föddes när du och pappa var kära". forever ago.

nu har frågorna börjat komma. eller mer viljan att vi ska vara på samma ställe.

arvid frågade varför jag och joel inte bodde tillsammans. för att jag och pappa inte är kära längre. pappa är ju kär i victoria och jag är kär i ju krister, svarade jag. det känns liksom lite svårt att gå in på hela långa bakgrundshistorien.

han tyckte att det gör ju inget, att jag och krister kunde flytta in till dom så att vi kunde bo där allihopa. alla på samma ställe. så himla fyraårings-okomplicerat.

TILL DIG PAPPAN PÅ IKEA

2012-01-22T21:12:00.000+01:00

satt och åt med love och arvid på ikea igår, när en äldre pappa som stod och segade i kön bredvid vårt bord sa "man får passa sig för att skaffa barn för tidigt, då får man två på en gång!" till sin son på typ 12-ish år.

pappan log som att han hade sagt någonting jättesmart. och jag bet mig i läppen och fortsatte äta.

för här hade jag ändå den goda smaken att inte säga något dels för att jag var med mina barn och för att han var med sitt, vilket visserligen inte spelade så himla stor roll för honom.

okej, för det första. jag var liksom 23 när jag fick love och arvid. det är inte så himla ungt. visst, yngre än många, jag kan ge honom det, men jag är inte en sämre mamma för det.

sen liksom, vaddå två på en gång? för att få tvillingar har ju så jävla mycket med ålder att göra? eh, not so much. och det är ju inget fel med att få tvillingar, love och arvid är ju inte dåliga barn för att dom är just tvillingar.

jag skulle liksom bara vilja veta vad som var hans problem. vad han tänkte att han ville förmedla till sin son. "bara så du vet så har jag skumma tankar om andra människor som jag gärna säger bredvid dom, och bredvid deras barn. och till dig, så att jag fuckar upp dig också".

SOM MAMMA

2012-01-22T11:33:00.002+01:00

borde jag kanske vara den där bra förebilden som inte lär mina barn att städa är när man pillar ner saker i soffan så att dom inte syns längre = problemet borta!

alltså egentligen, så är jag ju ganska bra på att städa. inte alltid så noggrann, men bra liksom. det är bara på senaste tiden som jag liksom inte riktigt har orkat. det har varit lite för mycket "det här petar vi in här under så länge". jag skyller allt på min ständiga anemi. ännu en sak på listan med saker att ta tag i.

EN HIMLA LILLASYSTER

2012-01-22T10:30:00.000+01:00

när love och arvid skulle träffa tuva första gången så låg dom ute i trapphuset och skrek och grät för att tuva inte var en lillebror. dom ville ha en beppe. det skulle vara en lillebror. dom ville inte ha en himla tuva.
så krister fick muta in dom med godis och det var när dom kom in i hallen som dom såg tuva för första gången. då blev dom alldeles tysta och fick små hjärtan i ögonen, eller hjärtor som dom sa då. och sen dess har dom älskat henne.

2012-01-22T10:21:00.002+01:00

sigge älskar sin frukost. han deppar alltså bara för att den är slut.
och det är väl inte så himla konstigt egentligen att han gillar den. för det är hemmagjord "müsli", dvs rostade havregryn, lite smör och honung. och söta saker, det gillar han. minst sagt.

HUR KAOS SER UT

2012-01-20T18:24:00.000+01:00

såhär. precis såhär.

ÄR NI TILLSAMMANS?

2012-01-20T11:11:00.000+01:00

"nej, vi är inte tillsammans. nej, vi bara hänger. alltså jag gillar ju honom och så men...".
sådär lät jag när jag träffade krister. jag lämnade typ knappt hans sida, men ändå så var vi inte tillsammans. jag saknade honom hela tiden när vi inte var med varandra. men nej, vi var inte tillsammans.

jag skrev, jepp skrev, att jag älskade honom. men nej, vi var inte tillsammans. och jag tänkte så många gånger att jag klarar mig själv för jag ville inte bli kär. jag kämpade in i det sista. jag skrev håkan-texter igen, saknade te havs. jag skrev långa rader hanna hirsch, och tänkte på när vi träffades. jag grät när det nästan tog slut. utan att ha börjat på riktigt. fast jag var ju redan kär, men jag höll emot. för jag var så rädd så att det var mer värt att inte bli kär, än att bli det.

jag är ganska jävla tacksam att jag bara helt oromantiskt en dag sa att jag ville vara tillsammans. för det är mitt bästa beslut ever.

KÖPES: OLIVURKÄRNARE

2012-01-16T18:12:00.002+01:00

det började i mataffären. krister sa "vi kanske borde ta kalamataoliverna utan kärna" men jag sa "nej men asså, killarna kan runt kärnan nu! det brukar dom ju göra!" och tog utan att tveka dom med kärna. frivilligt.

och idag, ville love ha ca 500 oliver. han ville inte äta runt kärnan. det sa han alltså efter han hade tagit dom här ca 500 oliverna. han sa även "jag vill att du ska skala dom mamma" och tittade på mig med sina stora, stora ögon.
barn verkar veta när dom är oemotståndliga. minst sagt. typ "jag älskar dig för att du är bäst, sneeela skala mina oliver *tindra med ögonen*".

och det slutade ju såklart med att jag skalade dom där himla oliverna.
och olivurkärnare hamnade högst upp på listan över saker att köpa.

TUVA VET PRECIS VAD HON VILL I ALLA FALL

2012-01-13T11:41:00.000+01:00

upp och in i diskmaskinen!
men att säga mamma? nej, det vill hon inte. bara pa-pa. mvh/sårad

JAG KOMMER INTE ATT BLI SYSLÖJDSLÄRARE

2012-01-13T10:46:00.003+01:00

tänk om jag hade varit lika bra på att blogga som jag är på att säg typ, göra ingenting? (då hade jag varit jättebra alltså.)

jag behöver en sysselsättning, jag försöker fundera ut min grej. vad min grej är. vad jag vill att min grej ska vara. funderar på att lära mig att virka. eller sticka.

sen kommer jag ihåg den där sockan som vi skulle sticka i åttan, den som gav mig ett svagt g i syslöjd den terminen. den som var felstickad redan från början, och som var ca 4 centimeter lång.
kanske försökte jag göra en barnsocka. kanske var det så. eller snarare prematurbebissocka. för det var ungefär så mycket fot som den hade täckt. och egentligen hade den ju inte ens någon botten, så mer som en kroppsstrumpa. åt ett litet djur kanske.
AJA, ni fattar. jag är pysslig men jag har cirka noll tålamod. det ska gå snabbt, det ska bli klart. resultat direkt.

jag gjorde ett "personlighetstest" för att genom konstiga frågor få reda på vad mitt framtidsyrke "borde vara". det blev typ skribent eller artist. och jag fick även veta hur jag är som person på köpet. tänker inte kommentera det resultatet. för så är väl inte jag. eller.
känslan är lite som att läsa ett horoskop och tänka "ja, jo men kanske, kanske är det precis såhär det kommer att bli alternativt såhär det är!". så försöker man relatera. för att hitta det man letar efter. som i mitt fall hur framtiden ska se ut.

ATT PRATA OM DÖDEN

2012-01-08T20:33:00.000+01:00

i kväll när love och arvid skulle gå och lägga sig så frågade love om vi (jag och krister) kommer att dö när vi blir gamla. och jag känner inte riktigt att det är någon idé eller ens bra tanke att ljuga för sina barn och säga att man inte kommer att dö och sen vänta med den diskussionen tills dom är äldre. så jag sa ja, vi kommer att dö. men när vi är gamla. och att det är om jättejättemånga år. och att då kommer inte dom vara barn längre. och att vi lever kvar på sätt och vis ändå.
vad säger gossebarnet då? jo, bara att "allt känns så annorlunda nu." och så började han gråta. ett stilla tyst gråt. han fortsatte: "jag kommer att sakna er så mycket och jag kommer att älska er".

det var så svårt att stå emot gråten när ens barn inser att vi inte kommer att finnas för alltid. så vi pratade lite till om det. och när vi slutade så kändes det ändå bra på sätt och vis. och love kände sig tryggare.

vi har pratat lite om det förr. och framför allt hur man lever vidare ändå, efter sin död. i sina barn och barnbarn. och hur man kommer ihåg människor som är döda ändå. jag pratade om när min mormor och morfar dog och om att jag var så ledsen och grät massor, men efteråt så kändes det ändå bra när alla pratade om minnen och när jag mindes alla fina stunder.

det är ju jättestort att få ett grepp om döden. men, det är nog viktigare att kunna prata om döden än att bara undvika att svara och låtsas som om ingenting.

BLOGGBARN

2012-01-07T18:49:00.000+01:00

förr så skrev jag mycket om hur jag mådde, om allt random som hände i mitt liv, om kärlek, om vardagen över lag. jag hängde ut mig själv men satte själv gränsen för hur mycket jag ville dela med mig. och det är ganska mycket, att skriva har alltid varit att ventilera. det är en trygg känsla för mig.

jag har skrivit om mina barn sen love och arvid låg i magen. så i fem års tid, från små klumpar som växte i min mage tills idag. jag har skrivit om sigge och om tuva. om förhållanden, om ilska. om kärlek och om värme. glada dagar, mindre glada dagar. min blogg var nästan som bäst under tiden med sorg. för att den hjälpte mig igenom dom dagarna av personligt förfall.

det här handlar om att det skulle vara fel att ha "bloggbarn". att skriva om sina barn, att publicera bilder. att i princip nämna sina barns namn (för tänk vad en pedofil skulle kunna göra om hen visste namnet på barnen!)

jag har lagt upp bilder på mina barn när dom är ledsna. alltså arg-ledsna oftast. som en bild när love är sjukt förbannad för att han ville ha en hel rulltårta för sig själv. han har hela munnen full med kaka och skriker och gråter samt kramar ett fat med rulltårta och har rulltårta ungefär precis överallt. jag tycker inte att det är en utsatt bild. jag skrattar varje gång jag ser den för det är en sån där "kodakmoment" bild. eller som den som jag la upp på sigge för ett tag sen när han är sjukt arg för att han har på sig en mask. älskar den, skrattar så att jag dör när jag ser den.

jag vill ju liksom förmedla livet med mina barn. ups and downs. som det är. inte skriva att lille A och lille L blir 5 år snart. för mina barn är så mycket mer än så för mig.

STAY GOLD PONYBOY PL #5

2012-01-06T15:43:00.000+01:00

lite musik till helgen kanske?
i så fall rekommenderar jag STAY GOLD PONYBOY PL #5.

JUMPIN HIGH

2012-01-06T13:51:00.000+01:00

det var kul tills sigge trillade ner från sängen.
(han klarade sig bra och blev glad igen två sekunder senare när han fick ost.)

DANCE DANCE DANCE

2012-01-01T13:21:00.000+01:00

och så lite musik. man måste börja bra.

SUCH GREAT HEIGHTS

2012-01-01T13:14:00.001+01:00

jag fattar inte den här grejen längre. "nästa år ska bli mycket bättre/gladare/mer av allt", i dont get it. jag har också skrivit så många gånger själv, har alltid hoppats på bättre år. men nu, nu känns det bara som att dagarna flyter ihop till en stor massa och hade det inte funnits årstider så hade allting varit precis samma.
min tillvaro är ganska händelselös men mysig och trevlig. ett jämnt mönster; jag är kär och oftast glad. väldigt känslomässig senaste tiden och fulgråter åt allt. och allting är sådär svennigt "lagom".
jag är inte van med det, jag liksom väntar lite att marken ska öppna sig och sluka mig och det kanske händer - världen ska ju gå under någon gång i år sägs det.
men än har inte jag gått under och det är väl det som räknas. att trots alla dåliga dagar så står jag upp nu och vardagen funkar. jag håller ihop, hjärtat håller ihop.
men det var ju ändå jag som hittade lite av styrkan i mig själv och kanske någon annan, det har ju inte så himla mycket att göra med att det blev ett nytt år igen.

HEJ SJÄLVKLARHET! NEJ JUST DET, INTE FÖR ALLA.

2011-12-15T11:38:00.002+01:00

- nina neidenstam

att inte raka sig under armarna är definitivt ett ställningstagande som provocerar men det är verkligen inte den viktigaste kvinnofrågan. ändå är det ungefär det första folk tänker på när man säger att man är feminist. så var det i nian också, att tjejer inte kallade sig feminister för att 1. dom rakade sig under armarna och 2. inte var lesbiska.

jag möter fortfarande kvinnor som tänker såhär i vuxen ålder och det gör mig ledsen. jag vet liksom inte vart dom får det här ifrån, men sen hör jag någon kvinnodebatt och där tas det alltid upp. håret under armarna. samtidigt som kvinnor blir slagna och personalen som ska hantera det, tycker att det är kvinnornas eget fel.

argument som "men vi har ändå kommit långt!" biter liksom inte riktigt på mig. det börjar med att barn inte ens behandlas lika för att några är födda med snippa och några är födda med snopp. vuxna människor som säger 'vi är inte lika. punkt.'. dom har på något sätt missat att vi ändå ska behandlas lika, det trodde jag liksom var grundläggande.

feminism rör upp många känslor.
det blir ramaskri nu när vissa män känner att kvinnor vill roffa åt sig en del av kakan. av deras kaka. den kakan som dom har mumsat på i all evigheters evighet. då är det minsann synd om männen också. att vara man är helt plötsligt att vara utsatt. feminism är ett utstuderat manshat. den gode "jämställdisten" gör entre och står upp för männen. som att det behövs.

för mig är det självklart att vara feminist. jag hatar inte mina barn för det. snarare, jag ger dom en grund av bra värderingar och en bra människosyn. jag lever jämställt med den jag älskar. och, för mig är det en självklarhet att jag är lika mycket värd som män. i dagens samhälle, är jag inte det. för att jag har en snippa. hur fel är inte det?

JAG ÄR MÅLLÖS

2011-12-10T11:00:00.000+01:00

alltså katrin zytomierska. jag brukar inte läsa hennes blogg pga pallar ej. men nu, nu trotsade jag mitt bättre vetande och läste monica rejczak svek ringo. läs det gärna, men förbered er själva att gå in i en värld med en vidrig människosyn.

jag tror att katrin missade att man inte kan äga människor.

BARA EN KVINNOSKADA

2011-12-06T12:00:00.004+01:00

Jag fick ett tips om att jag borde se Uppdrag granskning - Spricka hela vägen på svtplay så idag tog jag mig tid när Tuva låg och sov.

Nu sitter jag här. Tömd på tårar och så jävla arg. Jag kände igen mig så sjukt mycket i vad som berättades. Hur informationen om vad som faktiskt hade hänt var så väldigt bristfällig. Och tills idag, fyra och ett halv år senare, hade jag inte en aning om att det är så många som drabbas av det.

Det jag blir mest förbannad över är att nu veta att det hade kunnat motverkas så väldigt lätt. Loves förlossning tog lång tid. Han hade banat väg för Arvid, vilket gjorde att Arvid kom ut med fart. Så alltså, hade någon till exempel reglerat farten lite så finns det i alla fall en möjlighet att jag inte hade behövt att få en ruptur. Jag vet inte om någon gjorde någonting i förebyggande syfte. Antagligen får jag aldrig veta.

För någon som aldrig har hört ordet sfinkterruptur så är det svårt att veta vad det faktiskt innebär. Total, grad 4. Är det mycket, är det lite? VAD är det? Jag var så sjukt utmattad av att förlösa två barn och att förlora över en liter blod så det var inget jag forskade vidare i. Det är vanligt att spricka lite vid förlossning. Det är vanligt att man har ont efteråt. Det var ungefär så mycket jag visste.

Och jag skrev förut att jag hade tur, vilket jag faktiskt har haft. Nu när jag har läst på lite om det här så förstår jag att med min skada så hade jag kunnat få det betydligt värre. Samtidigt som jag även förstår att det här inte är slutet, att den kan komma att förvärras.

En kvinnoskada, inte så viktigt. Mannen från socialstyrelsen bara viftar bort det. Och det kanske jag också skulle ha gjort om jag var man.

Jag blir så ledsen när jag tänker på att kvinnor kommer att fortsätta att drabbas av det här. Kvinnor som kommer att tro att det är fel på dom. Som kommer att lida i tystnad.
Det känns inte okej. Man borde kunna göra något för att påverka den vård man får.

OBS! INNEHÅLLER BEBISBILDER!

2011-12-05T22:30:00.003+01:00

kolla så himla ball hon är! hon gillar att sova, spela arkham city och tydligen även hockey. det har hon då inte fått från mig. ett fåtal utvalda har sett mig åka skridskor och dom kan intyga att det ej är en vacker syn. ligger jag inte på isen redan så klamrar jag mig (gråtandes) fast i kanten och släpper inte taget.

och eh, vi håller på och gör om hemma igen. visserligen har stringhyllan stått tom nu i någon vecka eller så. jag har ställt två tomtar där iallafall, men det blev nog bara mer ledsamt än innan.

BÄSTA VÄNNER

2011-12-03T22:32:00.000+01:00

håller varandra i handen. och har hemlisar.

DET LÅTER SÅ HÄRLIGT I ÖRONEN

2011-12-03T00:29:00.002+01:00

ibland så sitter hon som på första bilden, och pillar lite lugnt med grejer. men alltså, oftast så skriker hon jätteglatt så att det darrar i trumhinnorna. och så slår hon och bankar hon på allt hon kommer åt. gärna med tillhyggen i händerna.

för övrigt, jag skaffade twitter ikväll.

"INGEN GÅR I GÅNG PÅ EN PANELHÖNA MED MUNGIPORNA HÄNGANDE NER TILL SKOSULORNA"

2011-12-02T22:49:00.002+01:00

nej, det är klart. tjejer ska skratta och vara glada. vi ska alltid ha nytvättat hår och lukta gott och ibland ska vi vara sexiga i "sånt som är sexigt" och ibland ska vi vara "neutrala" i sportkläder för det är också sexigt. och så länge man är sexig så får man killar och så länge man har en kille så behöver man liksom inte tänka så jävla mycket själv. bara vara mån om hur man beter sig och se till att man inte är stötande på något vis. för tänk om man sårar en man, ja då jävlar blir det andra bullar.
då blir man kallad radikal feminist, vars agenda är att döda varenda biologisk olycka till man som springer omkring där ute.

ja herregud, varför tänker ingen på på männen! varför sätter man inte alltid männen i första rummet för!?
eller hur var det nu igen, hur har strukturen i samhället sett ut dom senaste alla jävla åren ever?

OM JAG SKULLE SKAFFA FLER BARN

2011-12-02T11:41:00.000+01:00

dvs om.

jag gillar bebisar. jag gillar barn. jag har aldrig gjort någonting såhär länge som jag är bra på och som jag känner är min grej. jag älskar att vara mamma. och ja, jag kanske hade velat ha fler barn om:

1. jag hade känt att jag hade haft en massa tid, för barn äter tid och man vill ju liksom att dom ska få den tiden dom behöver tillsammans med bara mig, eller vad man ska säga

2. en massa pengar, för dom äter pengar också

3. ett stort hus med trädgård

4. osvosv.

(det vore inte realistisk idag dock.)

andra saker som inte är realistiskt är att jag någonsin kommer att föda vaginalt igen. trots att det senaste gången var uppe på tal för att "det är bäst så", "man kan klara det trots tidigare förlossningsskada", "om bebisen vill komma innan snittet är planerat så vill kroppen det", typ. det vill säga, man KAN klara det, men risken finns att man går sönder mycket mer än den tidigare ursprungsskadan och får läcka bajs resten av livet. det är ju också...kul. att man kan. för att det är värt.

min skada var omfattande men jag hade tur. dom har sagt på sjukhuset att jag kan höra av mig om jag får problem och vill opereras. det där är lite luddigt, och i princip den enda infon jag har fått om ämnet. ring om du vill nåt.

men anyways. jag har skrivit om det förr. hetsen att föda vaginalt.

jag är glad att jag inte är förlossningsrädd. för det är ungefär det fulaste man kan vara verkar det som.

jag var det innan jag skulle föda första gången jag var livrädd. jag såg en sån där video, med en snippa i närbild som födde en bebis och det var ej en vacker syn när jag själv var höggravid. no way jose att två bebisar skulle ut ut min snippa, tänkte jag.

det blev ju inte bättre av att jag läste om en kvinna som dog under sin förlossning och nu var ingen barnets förälder eftersom mamman och pappan bara var sambos och ej gifta. så jävla värdelöst. min dödsångest gick från ca 10% till 100% på någon minut.

hade någon sagt till mig att nej men det är okej, du kan få föda med kejsarsnitt så hade jag säkert nappat. direkt.

men, kejsarsnitt är ingen genväg. dom som är riktigt, riktigt förlossningsrädda och vill välja det, väljer ingen genväg. det är inte smärtfritt att få magen uppsnittad trots bedövning. precis som det inte är smärtfritt att föda trots bedövning.

jag önskar att jag kunde föda vaginalt igen om jag visste att det inte medförde större skador, och det kommer jag aldrig att veta. så därför har jag valt kejsarsnitt. jepp, valt. för jag fick ju som sagt ett val den senaste gången.

hade jag varit livrädd så hade jag velat att jag hade fått göra som jag ville, för det är min kropp. och väldigt sällan är man så utelämnad som vid en förlossning.

det känns så förlegat att säga att "hjälp finns" och "lite får man väl tåla om man vill ha barn!". okej, tack liksom.

PRECIS SOM ALLA ANDRA

2011-12-01T11:55:00.000+01:00

men ändå inte. och så är det, bara för det finns fortfarande många som tycker att det här inte är rätt. som inte kan förstå hur kärlek kan upplevas olika. att alla familjer inte är mamma, pappa, barn. att kärlek är större än kön. fortfarande liksom.

jag blir rörd när jag ser det här, men samtidigt arg för att det här behöver sägas. man kan ju tycka att vi borde ha kommit längre än såhär.

ARVIDS SAGA

2011-11-30T19:19:00.001+01:00

nämen, idag bjuder vi på en sjukt spännande saga. arvid berättade och jag skrev under tiden.
jag lägger upp den mest för då vet jag att den finns kvar. och såklart för att den är sjukt superspännande!

det var fem pirater som hade en magnet och klättrade upp för ett jättestort berg med bomber i. dom skulle kasta ut bomberna där innan dom sprängdes. för att dom ska kasta ner dom i vattnet. dom kan kasta såhär jättelångt. då kommer krokodiler som skulle äta dom och så sprängdes krokodilerna. så kom dom ner för det jättestora berget och hoppade i vattnet och så simmade dom iväg som jättesmå fiskar och då kom ett jättestort sjölarvmonster.

dom hoppade på jättemånga med myggor och sköt med en magnet. dom sköt med en kanon och slog med sitt svärd. det var kaptenen som sköt med sitt svärd. han hoppade på masken och skjuter och slår.

han flög upp på en hylla så att monstret inte kunde nå honom. och nu tänker han flyga till sina vänner.

han sprängdes då. det hamnade en bomb på marken men så kastade han på den på myggan och så han klarade sig och så slängde myggan ner den i vattnet på maskens rygg och så sprängdes masken.

det kom hajar som simmade efter dom och som skulle äta upp dom men sjörövarna satt på ett jätteflygplan. dom flög över hajarnas värld. allihopa klarade sig.

snipp snapp slut så var sagan slut!

SATAN ELLER SÅ

2011-11-29T17:40:00.000+01:00

jag bakade pepparkakor med barnen och passade på att lära dom allt jag kan! nu kommer dom snart att springa runt med corpse paint och tända svarta ljus vid något altare byggt av lego.
skaffade även en ny hårfärg, den är typ röd. eller brun. eller jag vetefan. känns rätt gött iallafall, trots att det skulle bli bärnstensfärgat. man kan inte få allt.

KIDS SAY THE DARNDEST THINGS

2011-11-28T16:09:00.002+01:00

love: jag vill ha rund potatis.
jag: vad är rund potatis?
love: jag vet inte vart guldroboten är!
jag: men, vad är rund potatis?
love: jag vet inte var potatisen är!
jag: vad är rund potatis?
arvid: det är potatis. som man äter. med munnen.
(paus)
arvid: ...rund potatis. rund potatis. rund potatis.
(paus)
arvid: sånna med pitatismos i.

det visade sig att det var kroketter som dom menade.

MAH BABIES

2011-11-28T10:58:00.000+01:00

STAY GOLD PONYBOY PL #4

2011-11-27T22:07:00.000+01:00

STAY GOLD PONYBOY PL #4
ny lista. lyssna!

HEJ FELLOW FÖRÄLDRAR (OCH NI SOM BARA GILLAR ATT TYCKA TILL)

2011-11-25T22:30:00.006+01:00

det kanske bara är jag, men foh reals, umgås ni med era barn precis hela tiden under deras vakna tid?
det gör inte jag. jag gör andra saker. oftast saker random trista saker, men jag unnar mig att bara sitta och pyssla med något som jag vill, typ kolla facebook och sånt där livsviktigt.

jag längtar tills tuva blir lite äldre och säkrare på att röja runt själv. hon kan sitta, men inte så pass att jag skulle låta henne till exempel leka med leksaker i spjälsängen (för att få lite extra tid för mig själv på morgonen) och känna mig trygg med att hon inte skulle vippa omkull.
för hon är så, lite vild. hon tycker att hon kan lite mer än vad hon kan (thank god för bra försäkringar).

nu tänker jag även på mina större barn. love och arvid älskar att leka själva, både med varandra och var för sig. jag lägger mig inte i deras lek om dom inte ber mig vara med. jag gillar att sitta med och lyssna på deras fantasi utan att vara en styrande part.
sigge har börjat att leka själv mer och mer. han håller på och pysslar och styr med allt möjligt. han leker både med love och arvid och han är även sjukt nöjd bara han är i samma rum och leker med sina grejer när dom är där.
vi leker ju tillsammans (såklart), men jag tillhör den sortens förälder som tycker att det är viktigt att barn får styra sin egen lek. jag skulle typ börja storgrina och love, arvid och sigge ville ha med mig på allt hela tiden, fråga mig om allt, och ville att jag ska hitta på lekar åt dom.

många tycker ju att man ska offra sig själv för sina barn. typ grattis, nu har du fått barn. nu är du ägd resten av livet. eller? det mår ju säkert ens barn bra av, ha en förälder som sitter fastklistrad vid en 24/7.

och så en annan sak men typ samma som föräldrar gillar att tycka - har man ett barn som sover bra, ja då är man lite dålig för det är sjukt hemskt att få sova. det hör inte till, man ska vara vaken nästintill hela tiden, annars är man en självisk förälder som inte fattar att barn tar tid, egentid. och har man ett barn som sover dåligt så gör man något fel och då är man ju automatiskt en dålig förälder. det går liksom inte att göra rätt hur man än gör.

men, jag ska försöka att inte vara den som är den, så därför undrar jag lite hur ni som har kids känner? och även ni som inte har barn, men känner och tycker en massa ändå (för det får man ju).

LIKA SOM BÄR

2011-11-25T18:14:00.000+01:00

när man har sigge hemma så är det ungefär som att ha en egen liten e.t här. det rör sig i hallen, sigge öppnar städskåpet och man ser bara moppen sväva omkring. just nu testar han dimmern i vardagsrummet. ibland springer han rakt in i saker. han är livrädd för shrek (jag tänker att e.t är typ rädd för allt i början av filmen). han viftar med armarna sådär över huvudet när han springer.

på bilden så har han arvids hjälm bakochfram, kofta, linne, blöja och stövlarna på fel fot. och love är en elefant.

sigge har visserligen en lite mer levande hudfärg, men annars så!

HIPSTERBEBISEN

2011-11-23T21:01:00.000+01:00

på väg framåt med mössan på sne!

DET ÄR TUR ATT JAG INTE HAR EN MATBLOGG

2011-11-22T21:31:00.001+01:00

för jag gråter lite när saker låter gott men bilderna är fula i matbloggar. ja, hej världens minsta problem. som här, här är mina första macarons. tagna med mobilkamera, i dåligt ljus, under köksfläktlampan. jättefult.

men, dom var så goda att man fick ont i tänderna!

DOCKTEATERN

2011-11-22T12:17:00.000+01:00

eller det charmiga åbäket.

HARRY POTTER

2011-11-21T11:57:00.000+01:00

lego harry potter kräver sina glasögon. det här tråkiga vädret innebär mycket tv-spel och så småningom ska vi bygga ihop en dockteater. hur det går återstår att se, kan säga att det tog mig ca en timme att sätta upp en rullgardin igår såatte...

EFTER (DET TOG ETT TAG)

2011-11-20T11:11:00.003+01:00

lite skillnad i mängden kaos. det är jobbigt att känna att man vill möblera om och göra i ordning när vi inte vet hur länge vi blir kvar här. jag orkar inte borra upp alla nya hyllor som jag vill få upp nu, om vi ska flytta om 3 veckor. men får vi inte den lägenheten så kommer jag att go bananas och göra om allt. det kliar i fingrarna.

jag tror lite att krister tyckte att det räckte när jag bad honom att kånka upp bokhyllan från källaren. den är egentligen en miljon smådelar som man ska pussla ihop (varje gång jag bygger ihop den kommer diverse svordomar ut ur min mun samtidigt).
den är dock fantastisk för den slukar allt och innehåller en pysselplats samtidigt.

TÄNK ATT NI HAR VARIT SÅ SMÅ!

2011-11-16T23:36:00.001+01:00

nu har jag spenderat den här kvällen med att titta på gamla och nya barnbilder. men fatta, love och arvid är snart 4,5 år, sigge 2 år och tuva redan ett halvår!

FÖRE

2011-11-16T23:10:00.002+01:00

den här röran har alltså inte mina barn ställt till med, det är jag som fick något slags psykbryt på alla saker som saknar 5 delar, gamla grejer som inte leks med, att allt ligger huller om buller och därför inte används. så, jag satte mig och drog fram allt, tömde varenda korg på saker, sorterade upp i bilar för sig, mjukisleksaker för sig, utklädnadsgrejer för sig osvosvosv i all oändlighet. det här är före, imorgon kommer efter.

och vi var på visning idag. det var inte den finaste lägenheten jag har sett, det var liksom en vanlig lägenhet med ett vanligt kök och en massa vanliga rum men jag såg potential, kände mig hemma och sådär.
jag hoppas att vår kötid ger oss den lägenheten för jag har redan flyttat in i mitt huvud. får vi den inte så kommer jag hänga runt lite i trapphuset, åka lite i hissen och leka lite i lekplatsen. tyvärr är nog risken rätt stor att den går till någon annan. så låtsas-grannar, det är bara att vänja sig vid min närvaro!

QUEEN

2011-11-15T21:32:00.000+01:00

vi är lite cheezy.

UTELEK

2011-11-13T21:42:00.000+01:00

MASKEN

2011-11-13T21:39:00.001+01:00

den här masken dyker upp då och då. på mig (spexig mamma, besvärad sigge), på tuva. men...

...det här är utan tvekan den bästa bilden med masken. sigge gillade det sådär, kan man väl säga.

KILLEN UNDER KUDDEN

2011-11-13T10:03:00.001+01:00

såhär satt sigge still i säkert 10 minuter, annars brukar han snitta på 30 sekunder stillasittande åt gången. han har sjukt mycket härj i benen. önskar att jag hade typ en tiondel av den energin, då hade jag varit väldigt produktiv.

sigge hinner bland annat stänga av diskmaskinen, dra ut en miljon saker ut kökslådorna, sno tuvas napp eller välling, dra fram snoppen, tända och släcka lampan 100 gånger, gillra fällor i form av leksaker på golvet, springa in i någonting och dansa. inom loppet av en minut. ungefär. puh.

GE BORT OCH GÖRA LITE SKILLNAD

2011-11-12T10:22:00.000+01:00

jag försöker peppa love och arvid på att skänka lite leksaker till barn som inte har några leksaker. det går sådär att få dom att förstå den grejen. när jag pratade med arvid så sa han bara "men alla på mitt dagis har leksaker!", då försöker jag "men alla har inte det, det finns barn som inte får några julklappar eller leksaker alls" och då ba "är det barn i småland som inte har några leksaker?"
men jag ska bearbeta dom, för vi har faktiskt massor saker som vi inte behöver. eller bearbeta, jag kommer ju att ge bort lite grejer ändå, men jag vill liksom att dom ska veta varför vi gör det och känna att det spelar roll för någon annan.

TVÅ ANDRA FÅRBJÖRNAR

2011-11-09T22:21:00.000+01:00

arvid och sigge har också varit fårbjörnar. love med, men inte på bild tydligen.

FÅRBJÖRNEN

2011-11-09T11:11:00.000+01:00

den fjärde fårbjörnen i skaran. och kryptjejen!

CUTELETT

2011-11-08T19:12:00.000+01:00

love och arvid somnade i soffan idag innan vi ens hade hunnit äta middag (arvids sömn skyller jag på vår awesome safarilek som vi lekte när love, tuva och krister var och handlade. älskar mina barns fantasi!).
sen bar vi in dom i deras sängar men arvid hade sina jeans på sig och nu har jag tagit av honom dom. men asså, det var som att klä av en liten boll. så fort jag lirkade ner hans ben så drogs dom upp igen till boll-läge, och jag började fnissa så tyst jag kunde samtidigt som jag försökte och försökte. lirka, boll, lirka, boll osv.
dom har tydligen ärvt min sov-envishet. typ sno täcket, skälla på krister för att han försöker ta tillbaka det. lägga mig i mitten av sängen, skälla på krister som försöker rulla ut mig mot kanten. allt detta när jag sover då, även skällandet. jag ser även galen ut när jag sover. typ skitarg. vilket jag uppenbarligen är också.

just det, när jag blir så tjock så att det ser ut som att jag har en rumpa på framsidan också så slutar jag äta choklad. men fram tills dess, munch away.

SUPERJÄVLAAWESOMECUTE

2011-11-08T13:10:00.000+01:00

hon ler som jag gör. hon rapar och hostar precis som sin pappa (som en gubbe). sånt där är ju helt fantastiskt.

MÅNDAG IGEN

2011-11-07T19:38:00.000+01:00

det är liksom lite pirrigt. jag sitter på bussen och tänker på vad vi ska prata om. jag tänker att jag ska visa min nya nyckelring, för den är så fin. jag hoppas att jag kommer att få kramar. stora. för det har jag saknat. att vi kommer att hålla hand. att det har hänt något roligt. att vi kommer att göra något roligt.

det kommer en liten tjej och hugger tag i min hand när jag har tagit av mig skorna. hon skriker att jag har kommit nu och så rusar dom fram och skriker MAMMAAAA! och hoppar på mig och jag får en teckning och kramar och dom ska visa allt fint som dom gillar och jag får en jordgubbskaka som är en väska med en bebis i (jordgubbskaka okej?) och jag får stanna och leka en stund innan vi går hand i hand och åker hem.

och jag visar min nyckelring på bussen, eller mina nyckelringar. en darth vader och en C3-PO. och just precis då så älskar dom mig lite extra mycket.

TIME FLIES

2011-11-06T23:37:00.000+01:00

sex månader gammal nu. går rätt snabbt eller hur?

LÖKIGT!

2011-11-04T16:09:00.000+01:00

här står jag och pillar mig lite random i håret och har mina hacka lök-glasögon på mig (och mina bästa blodigel-tights!!). 4 gula lökar som väntar på att bli hackade - 1 tjej som grinar mycket lätt av lök.

löken vann :c

ATT HA EN BRA OCH EN DÅLIG VECKA

2011-10-31T22:10:00.002+01:00

okej, barn och pms går inte ihop. speciellt inte griniga barn som har fått sova för lite.
jag blir liksom lite avis på dom, jag vill också kunna ställa mig och gråta och skrika och säga att jag vill alternativt inte vill (men fatta vad jobbigt när någon säger att man inte får det man vill och att man inte kan göra något åt det). hur som helst, bara böla, snora, skrika. lägga sig i sängen och dra täcket över huvudet och bara vägra allt.
fan vad gött det vore. men man ska väl vara lite vuxen också, och hantera situationen...

och så hade vi det ju bra också:

HEJ

2011-10-25T13:17:00.001+02:00

du kanske känner mig som petra, eller perta.
men här hemma, går jag under namnet peach - krigarprinsessan. jag slåss mot zombies med eld, is och vatten. mitt vapen är en plockepinn-pinne men jag kan även kasta krokodiler. mina kompisar är mario, luigi och donkey karl (kong). det är så himla gulli när arvid säger "kom nu peach! nu kämpar vi!"

IGENKÄNNINGSFAKTOR

2011-10-25T10:10:00.000+02:00

FRUKOST

2011-10-25T10:08:00.000+02:00

jag och love gjorde smoothies till alla nu på morgonen. det är så himla mysigt att laga/göra saker tillsammans med barnen. och det blir liksom extra gott då tycker dom, när man har gjort själv.
(typ själv. jag låter dom ju inte använda knivar och sånt hejvilt, nej, någon måtta är det på mig också ibland.)

TYPISKT BRA MÅNDAG

2011-10-24T19:49:00.000+02:00

barnvecka och nytt djurdomino. barnhänder att hålla i handen igen och så har vi fått höra en massa nya sånger som dom lärde sig på förskolan förra veckan. maten var god och nu byggs det lego såhär innan läggdags. bara typiskt vanlig, bra måndag.

DET GÅR SNABBT

2011-10-24T12:40:00.000+02:00

hon sitter (typ, hon vill gärna hålla i något eller någon för det är fortfarande lite vingligt hit och dit), rullar och backar. att sova är okej, att somna är not so much okej.

SNETT OCH VINT

2011-10-22T12:09:00.001+02:00

hemma hos oss påbörjas många saker, som att städa i stringhyllorna och börja stapla allt på andra saker. eller som att tänka krok och hänga upp en spik. en spik som snabbt fylls upp och där det börjar frodas väska efter väska. eller saker som inte hänger riktigt rakt eller i linje med andra saker. barnböcker som man samlar på sig i mängder. lister fylls snabbt upp, vi har böcker överallt lite varstans. trots att det finns fler lister att sätta upp. orken alltså!

men å andra sidan tycker jag att det är fint så.

PRUTTSÅNGEN, ETT ÅR SEN

2011-10-20T13:42:00.001+02:00

en genial liten sång av ett mycket lustigt litet barn. this is how we roll.

BLUBBY

2011-10-19T00:09:00.000+02:00

arvid tycker att tuva och giraffen är lika. jag vet inte asså.

ATT AMMA ELLER ATT INTE AMMA

2011-10-18T21:17:00.002+02:00

den eviga frågan typ.

själv ammade jag som längst fyra månader. tuva är den enda av mina barn som bara ammade (och efter någon månad eller två fick även hon ersättning som komplement till amningen). det är smidigt att amma, förutsatt att det funkar. annars är det sjukt osmidigt. som att dubbelamma, det behöver man typ jobba på cirkus för att klara av. jonglera två spädisar liksom, det är svårt nog med en ibland. det är där valfriheten borde komma in.

en del hävdar att det är dåligt att inte amma. att det är dåligt och att man är dum som inte gör det. lite sämre kvinna liksom. om man inte KAN amma, då är det helt plötsligt en annan sak. kan man inte så kan man inte (dock ska man alltid försöka till varje pris!), men man får absolut inte välja bort det.
man ba ???

jag hade massor mjölk till tuva men jag hade lite bestämt från början att jag inte ville amma så länge. sagt och gjort. tre månader, sen gick vi över helt till ersättning. och tuva går upp i vikt som hon ska.
vissa hävdar att hon inte kommer att bli så himla smart, att hon kommer att få en lång rad allergier, att hon automatiskt kommer att bli sjukare än barn som ammar. att jag har berövat henne (och mina andra barn också för den delen) närhet vilket kommer att leda till psykiska problem i framtiden.

respektera varandras möjlighet att istället välja det som känns bäst. vi borde ha makten att bestämma utan att behöva känna att man måste försvara sitt val eller kanske till och med skämmas lite för att man inte är kvinna nog.

jag skäms mest över det faktum att det är kvinnor mot kvinnor. borde vi inte bara vara för varandra och kämpa tillsammans?

PALTEN

2011-10-17T20:41:00.000+02:00

THE KOJA OF DOOM

2011-10-17T17:08:00.000+02:00

hade städat och bäddat fint. fem minuter efter att jag lämnade rummet kom jag tillbaka. arvid sa att han hade byggt en koja av allt. och ja, det var verkligen allt. kläder, kuddar, täcken, lego. till och med lakanen var bortdragna från sängarna. lite väl optimistiskt av mig att städa. #livetmedbarn

BILDER OCH SÅNT

2011-10-17T17:01:00.000+02:00

det tar sjukt lång tid att gå någonstans här i området när dom där tigrarna står överallt. det ska såklart klättras på varenda en. man ba....ni klättrade nyss på exakt en sån för två sekunder sen! dom ba nej det här är ullen, den andra var svarten!

man vänder sig om ett par sekunder och då tröttnar någon på att hyvla osten och kör det snabba mer effektiva sättet att ta en stor tugga av osten istället. gott.

bollen i vagnen.

arre fångade en nyckelpiga. "det här ska jag berätta om för pappa!". typ veckans bästa händelse.

sigge och jag bakade kladdkaka. sigge hjälpte till på det sättet som tvååringar gör, typ med att äta socker och ägg.

I DIE!

2011-10-17T14:22:00.001+02:00

jebus vad fina ni är, så himla pepp att läsa igenom alla kommentarer! klohandshjärta!

VILKA ÄR NI?

2011-10-11T12:23:00.001+02:00

hej kompisar! det här är jag. men jag är liksom lite nyfiken på vilka ni är som läser? för trots mitt bitvis asdåliga bloggande så verkar det ju ändå vara en tapper skara som hänger kvar här eller som råkar googla martin timell spröjs och hamna här av misstag. anyways, säg hej eller vad som helst. mina ungar brukar säga "dra åt pipsvängen mamma!" och jag älskar dom ändå.

EN GALEN BEBIS

2011-10-11T11:55:00.000+02:00

hon tar näsor och sånt. för att ha så små händer så kan hon hålla väldigt hårt.

2011-10-09T16:21:00.000+02:00

vad vi har gjort idag? nothing much, gick ut på promenad och pallade äpplen från ett dagis.
fint väder, skönt häng. jag är kär i både den stora och den lilla.

EN GOD MORGON

2011-10-08T09:37:00.001+02:00

det är någonting konstigt med bebisar. dom luktar alltid gott. en kattunge är det närmsta jag kommer om jag ska försöka förklara. varmt och mjukt. jag kan liksom ligga och lukta på tuva i en evighet utan att tröttna. den lilla mjuka varma ungen.
hon är typ alltid glad. och nyfiken på allt. hon väcker en vid sju på morgonen och trots att man vill fortsätta sova så blir man alltid glad i hjärtat när man möts av världens gladaste unge som ligger åt fel håll i sängen (för att hon har snurrat runt ett helt varv) och skrattar och viftar. det känns fint att börja dagen med att tänka "aaaaaaaaaw!!!!" (fast det är klart, det är ännu mer "aaaw!" om man får sova till typ åtta).

BEHÖVER VENTILERA

2011-10-05T20:43:00.001+02:00

vi lever liksom i ett land, där många pratar om välfärd. vad just den här välfärden är, är för mig lite oklart. det finns inga "klasser" i vårt land, det är förlegat. och vem säger det? folk med pengar. såklart.
idag satt jag och läste på we are the 99 percent. så sjukt bra sida.

och igår på facebook började folk posta en video på en 12åring som blir "omhändertagen". jag och krister tittade tillsammans och båda två reagerade på samma sätt, helt klart övervåld, utan tvekan. nu handlade det tydligen om att åka mellan tåg. igår skrevs det att han hade plankat. jag vet inte. det borde inte spela någon roll.

men det var kommentarerna som gjorde mig nästan mest upprörd. hur folk tycker att han faktiskt förtjänar det. att det är ett rimligt "straff" om man har gjort något som man inte får. han sparkar ju faktiskt vakten också, så himla ont han måste få av en 12årig killes spark (som dessutom har armen vriden i en sjukt onaturlig vinkel, han kunde säkert ta i massor i det läget..), vakten alltså. ajaj, buhu.

det är liksom som att dom här personerna som tycker att det är helt befogat aldrig har gjort något olagligt. det är sjukt många saker som är olagligt som personer inte ens tänker på. att gå mot röd gubbe, att slänga skräp på marken. man får böter om man parkerar sin bil fel. men visst, vi kan ju alltid ha ett samhälle där någon springer fram med en batong och sätter handfängsel på en om kastar skräp på marken. "har man gjort fel så har man!"
att se ett större perspektiv, någon?

det är sant, världen är uppochner.

SÅ GULLIT!

2011-10-05T11:21:00.001+02:00

jag gnällde ju över min oförmåga att göra en ny header, och vad händer, jag blir erbjuden att få hjälp med en ny! så fick jag den här och den kändes så himla rätt och så himla mycket jag. som jag hade gjort den om jag hade kunnat göra den själv liksom.

så tack sara! läs hennes blogg: http://terriblyattractivewoman.blogspot.com/

jag brukar sitta och fnissa asmycket när jag läser den. och känna igen mig. förutom att jag inte är lika modig och väljer det svenninga sättet att gnälla på mina grannar i smyg. funderar på att dunka moppen mot toaväggen nästa gång våra grannar sätter igång att, i dont know, borra med slagborr i kaklet vid åtta-tiden på kvällen så att tuva vaknar. egentligen så gör dom nog inget särskilt där inne, det är toaletterna som är sjukt dåligt ljudisolerade här (vilket jag tänker på varje gång jag kissar elefantkiss). men börjar tony spela bed of roses med bon jovi på repeat hela dagarna igen då tar jag fan med mig kaveln och går över.

SEA OF LOVE

2011-10-04T11:27:00.000+02:00

fem månader.

SOM VANLIGT IGEN

2011-10-04T09:03:00.002+02:00

hittade en ångra-knapp. nu känns det bättre.

vinkade av gossebarnen igår och nu går jag ändå och nynnar på dora utforskaren. "vart är vi på väg? vattenfall! vart är vi på väg? vattenfall!", krister tycker säkert att det är superpepp såhär på morgonen men han säger inget i alla fall. precis som inte jag säger något när han sitter och tittar på lock n' load (lögn, jag gnällde först men sen återupptog jag mitt sjungande "jag är kartan, jag är kartan, jag är kartan, jag är kartan" osv gånger 100).

idag har vi lägenhetsvisning så jag ska roa mig med att städa och få det att lukta nyponros här. sen ska det alltså komma hit folk och titta och bedöma och "känna sig hemma". hoppas ej att dom är weirdon. hoppas ej att dom vill kolla i någon garderob (weirdon) för där ligger allt som vanligtvis brukar ligga framme. så städar jag, fint på ytan. det man inte ser finns inte.

HÖSTEN

2011-10-03T08:04:00.001+02:00

SÅ HIMLA HITECH

2011-10-03T07:58:00.001+02:00

nu har jag gjort om min blogg med hjälp av en sån där mall, och nu fattar jag inte hur jag får tillbaka till min gamla design utan att behöva göra om typ alla inställningar så nu får det se ut såhär. jag fattar inte ens om det är den mallen jag har valt man ser eller om man som läsare kan välja hur man vill se den själv. asså, jag och teknik. foh reals. pino.
om någon undrar varför jag inte har gjort om min gamla header sen resten av barnaskaran tillkom så är det för att jag helt enkelt inte visste hur. när folk gick i skolan och lärde sig photoshop så jobbade jag på myrorna. där lärde man sig mycket om livet men inte hur man klipper och klistrar på en dator.

V-V-VINDEN HAR VÄNT

2011-09-22T19:09:00.000+02:00

det börjar arta sig med mor och dotter-bilderna. not. men det är lite så vi jobbar.
förresten har tuva börjat skrika som en kattunge när hon är glad. det är sjukt roligt och gulligt faktiskt, trots att det medför en gnutta hörselskada.

MAN MÅSTE DÖ NÅGRA GÅNGER INNAN MAN KAN LEVA

2011-09-20T13:18:00.000+02:00

det är den här årstiden då allt föll. livet, löven, jag. men det var tre år sen, och jag trodde på allvar att jag aldrig mer skulle kunna bli lycklig igen. det var bara svart ett tag.

och vad har hänt på 3 år? jag blev lycklig. tänka sig.
nu värker min kropp av kärlek. det gör liksom ont, typ på riktigt, lite sådär att man måste skruva och vrida på sig för att det är så överväldigande. det handlar egentligen inte om att "känna såhär igen". det handlar om att känna såhär för första gången.

jag kommer inte ens vad det var vi skrattade åt igår så himla länge, men jag älskar hur det känns att sitta och skratta åt samma sak och sen titta på varandra och skratta ännu mer.

BARA EN SÅN DÄR VANLIG LÖRDAG

2011-09-17T16:31:00.000+02:00

"FÖR SÅ HAR DET ALLTID VARIT"

2011-09-16T13:20:00.003+02:00

det är sjukt jobbigt att könsroller är så inpräntade i vårt samhälle, det känns som att oavsett hur man än försöker så spelar det ingen roll. idag tittade vi på reklam, eller vi tittade på pingvinerna från madagaskar och då är det reklam eftersom det är på nickelodeon. och det var först en massa legoreklam, sen beyblade/bakugan-och allt vad det heter och love och arvid ba "ÅH jag vill ha det, ÅH jag vill ha det också, ÅH jag vill ha!" och då sa jag "men ni vill ju ha allt!". jag sa det mitt i en reklam för några fula dockor som man ska fixa håret på typ, och dom har massor olika nyanser av rosa. då sa love "nej men vi vill inte ha dom där, det är ju tjejleksaker!".

jag tänker inte såhär, att tuva har en snippa och love, arvid och sigge har en snopp. jag tänker inte på deras kön. det spelar liksom ingen roll. dom är barn, bara barn. ändå så finns det från typ storlek 62 kill och tjej-avdelningar överallt (nyfödd brukar vara "neutrala" färger, jag antar att det är för att det är så många som inte vill veta könet på barnet i förväg och det vore ju PINSAMT och BESVÄRLIGT om man nu skulle råka köpa ROSA grejer till ett killbarn).

jag tänker att någon måste ju ha sagt till dom att vissa saker är för killar och vissa för tjejer, för det är ju inte jag. och det enda jag kan göra är att övertyga dom att så inte är fallet trots att jag vet att det är precis så tillverkarna har tänkt. det är tjejer på framsidan som glatt borstar det fula trollets hår. som fixar och pysslar och tar hand om det. framsidan är rosa. i butiken står säkert grejen bland alla dockor och ja, vad får tjejer leka med, dammsugare och städgrejer också ja! ja, bland dom sakerna så står det säkert.

någon måste ju även ha sagt till love att blått och svart är för killar. för ett år sen så fick love en hello kitty-tshirt som han älskade och hade på sig jämt. han hade den på dagen, han sov i den, sen ville han ha den dagen efter. nu säger han att det är en tjejtröja. bara sådär.

och jag vet liksom inte vad man ska göra så jag försöker att nöta. alla är lika värda, att man får leka med vad man vill, att man får ha vilka kläder man vill, att man får vara kär i vem man vill, att man ska vara snäll, att man inte ska slåss. borde inte det vara typ eh, det grundläggande tänket för typ...alla?

GNÄLLIGA MAMMAN

2011-09-15T22:51:00.000+02:00

gnälliga mamman kommer fram när den snälla mamman inte har fått tillräckligt med sömn och mat vilket brukar resultera i huvudvärk och ett extremt otåligt humör. gnälliga mamman orkar inte leka, känner sig stressad när snälla mamman brukar ta det lugnt och tänka att äh, det är väl inte hela världen om det tar en timma att ta sig ut. gnälliga mamman säger nej mer.
idag har gnälliga mamman gjort ett gästspel hemma hos oss. ingen gillar gnälliga mamman, inte ens jag.

som tur är har snälla mamman också varit framme, då testade vi till exempel hur fin snälla mamman kunde bli med en massa tuschpenna i ansiktet. och rätt fin blev jag sa love, som även var den som skötte sminkandet.
när krister kom hem från jobbet så mötte jag honom med rött, grått och blått på kinderna. och love kom rusandes bakom mig mot dörren och skrek "du borde köpa en ring åt mamma krister!!!" han hade alltså gjort mig extra fin för krister för att det ska hända grejer. man kan ju inte se ut hur som helst och bara hoppas på det bästa, det fattar väl vem som helst..

ZOMBIEN OCH RYMMAREN

2011-09-15T10:12:00.001+02:00

arvid leker att sigge är en zombie som han ska skjuta med sitt lasersvärd eller för oss andra, sin pinne.
sigge i sin tur försöker rymma hem från lekparken. han är väldigt snabb för att ha så korta ben.

SIGGE ELVIS

2011-09-09T17:35:00.001+02:00

idag fyller sigge år. för två år sen kläckte jag honom. han var pytteliten, sådär liten så att en hand ser stor ut. idag är han stor. två år gammal, helt plötsligt. han älskar bilar, tåg och saker som kan rulla. han älskar vattenpölar men han gillar inte att stövlarna blir smutsiga. han har pottfrilla. han ser precis ut som den lilla busungen han är just nu. älskar honom!

KÄRA BARN VID MIN SIDA

2011-09-09T11:10:00.000+02:00

ibland är det skönt att sova lite längre än dom där 45 minuterna som du tycker så mycket om. speciellt när du vaknar till och känner att "oj, jag är visst lite trött fortfarande, eller vänta, rätt mycket trött". mitt tips till dig då tuva, är att inte försöka vara vaken. att kanske tänka att "äh, jag tar det lite lugnt och somnar om!" istället för att troligtvis tänka "JAG ÖSER!! HEJ VÄRLDEN! JAG ÄR GLAD OCH LEDSEN PÅ SAMMA GÅNG! ALLT ÄR SPÄNNANDE!".

för det är lugnt tuva, du har massor tid på dig att utforska världen. massor tid att stoppa allt i munnen och massor tid att leka. du vet inte om det här, men dom där sprattliga sakerna som mamma kallar ben och som du tycker är världens bästa leksaker, ska du lära dig att gå på sen. och då kommer du kunna springa ifrån mig och nå saker med dina händer som du också kommer att ha mer koll på hur dom funkar. sen smiter dom inte när du vill få tag på saker, nej sen kommer dom att fånga in alla saker du vill bita på bara sådär!

ja tuva, du kommer faktiskt upptäcka en massa saker tids nog, men nu är du liksom fyra månader så passa på att sova.

TILL DIG KRISTER

2011-09-06T19:07:00.001+02:00

jag älskar dig krister för att du:
är den där pappan som jobbar tre dagar och är ledig fyra.
är den där pappan som rappar för din dotter så att hon skrattar så att hon kiknar.
delar nätterna med mig utan att det känns som att du gör mig en tjänst.
är precis lika underbar mot mina barn annorlunda som mot vårt barn.

du får mig att må bra och du får mig att känna mig finast i världen.

SKAFFA EN DOCKA, INTE ETT BARN?

2011-09-05T22:00:00.000+02:00

ibland känner jag mig som en dålig mamma, när jag är typ trött och gnällig.
men så tittar jag på hollywoodfruar där en av fruarna har bestämt sig för att "alla tjejer har väl hål i öronen" och tar med sig sin typ ettåriga dotter samt nannyn vars enda funktion verkar vara att vara den som ska hålla i barnet när hon blir piercad för att mamman inte klarar samt vill att nannyn ska "få skulden om det gör ont". om det gör ont, som att det inte gör ont att sticka nålar genom kroppsdelar liksom.
och, såklart skriker barnet och vill inte alls, då går mamman ut ur rummet.

känslan som infann sig; att jag ville slå mamman i ansiktet. ba "assåå, det är en tradition!". how about skaffa en ny?

MOR & DOTTER

2011-09-05T09:01:00.000+02:00

vi skulle ta en sån där "här står vi vid vattnet i sensommarsolen och allt är helt underbart!"-bild. såhär blev det. båda kisar, är trötta och ser sådär knappt halvnöjda ut. men fint var det, även om det inte syns.

LÅT MIG PRESENTERA TJEJEN SOM JAG ÄR KÄR I

2011-08-30T08:20:00.001+02:00

TEKNIKENS UNDER

2011-08-29T22:08:00.001+02:00

igår köpte jag en ny laddare till min mac för 700kr. kul. idag när jag skulle ladda datorn så funkade inte min dator längre, bara sådär, utan varning. skitkul!
så jag gick bananas på datorn, pillade loss alla miniskruvar och bände upp den för att komma åt något som kanske skulle göra den levande igen. eftersom jag inte riktigt visste vad jag letade efter tog min bättre hälft och drog i typ en sladd och som ni märker så funkade det.
skulle bara säga det för att ett tag var jag jävligt arg och gnällig efter en vecka utan internetz. men inte nu, nu är jag glad igen.

FILHARMONIKERNA OCH NINA PERSSON (OCH JAG)

2011-08-14T19:51:00.000+02:00

VEMODET & ORKESLÖSHETEN

2011-08-13T19:45:00.000+02:00

ibland känns det som att man är så besviken så att det äter upp en från insidan. man kan inte sätta ord på känslan, den bara är där och äter och äter och den tunga stenen i kroppen bara växer. jag har ingen lust att prata och jag önskar ibland att folk kunde läsa ens tankar så att man slapp. se på mig, fatta hur det är. jag försöker och jag faller. ungefär så.

ATT DET SKA VARA SÅ HIMLA KONSTIGT!

2011-08-10T15:24:00.003+02:00

jag är hemma med alla mina barn nu när jag är föräldraledig. love och arvid går på dagis också, men inte dom veckorna som dom är hos mig. och sigge har inte börjat än.

fick frågan "men vart är barnen när dom är hos dig då?" av en som jobbar med barnomsorg.

- eeeeh, hemma..? med mig..?

så himla egoistisk av mig att ha mina barn hemma istället för på dagis som att det på något vis skulle vara skadligt att umgås med sina barn när man kan. misstänksamma säger att dom inte får rutiner som behövs. kul syn att barn på 4år respektive 2år behöver rutiner i form av dagis istället för sin mamma/pappa.

nej assåå jag tänkte skaffa barn som jag aldrig träffar för att dom behöver gå på dagis! PEPP!

edit: ville bara tillägga att jag såklart tycker att dagis är superbra att det finns, men precis som allt annat här i livet så handlar det väl om att göra som man själv tycker är bäst. sen kommer jag att behöva jobba (förutsatt att jag inte vinner på lotto) och då kommer mina barn att gå på dagis så därför känner jag att så länge jag orkar så kör jag på att ha barnen hemma för att vi har så himla kul och för att det funkar bra.

VÄRLDENS RASAR OCH JAG TÄNKER PÅ MIN LUGG

2011-08-10T14:20:00.002+02:00

men på riktigt, så himla dumt att klippa lugg, jag skulle ju spara ut allt. långt hår med lika lång lugg till. snelugg, ingen rak jävla lugg som inte ens är rak eftersom det värsta som finns är att klippa lugg. man (jag) kan liksom inte titta samtidigt för att allt hår trillar ner i ögonen. kör ba kör skriker jag framför spegeln och så ligger den där på golvet, den gamla sneluggen.
jag undrar hur jag tänkte liksom "eh, jag har aldrig gillat att ha lugg speciellt mycket. hmm, om man inte skulle ta och skaffa sig en LUGG ändå! SMART!".
är det någon som vet vad man kan göra för frippa med en lugg som man inte vill ha?

TJOCKISGUBBEN

2011-08-10T08:44:00.002+02:00

andra ba "eeeh, han är ju ingen picasso direkt...".

jag ba "det här är det finaste jag har sett någonsin!"

för det är det.

jag älskar när love och arvid ritar. som här. här har arvid ritat bowser.

love och arvid är sjukt bra på att spela tv-spel och älskar bowser. han är helt enkelt ond och ball. eh jag menar, cool (hade jag sagt ball så att barnen hade hört så hade dom antagligen sagt "du är inte cool mamma!" nu).

så, då ritar dom alltså bowser. och dinosaurier. och nyckelpigor, randiga sådana. ibland ritar dom stenar och ibland ritar dom tågräls.

jag gillar när dom ritar saker med ansikte. saker som har ögon och mun och vassa tänder.

jag försökte visa love hur han kunde rita sin pappa, så jag ritade en huvudfoting, tänkte att det går hem med huvudfotingar hos barn. but no, blev dissad. han ba "eh, pappa har faktiskt en kropp också..!". så, jag ritade en ny gubbe med ett runt huvud OCH en rund kropp bredvid huvudfotingen.

då tyckte love att gubben jag ritade var en tjockis och att huvudfotingen kunde få vara joel ändå.

vem var tjockisgubben tyckte love?

jo, jag.

tack barnet.