joel spelar ikväll så jag sitter hemma och kollar på film. den är så himla fin. jag saknar känslan. och bara därför beter jag mig som ett jävla a-hål ibland. jag ser det inte som en stor grej för det är ingen stor grej för mig men skulle det vara tvärtom och drabba mig skulle jag antagligen gå under. jag vet inte hur man ska rädda allt. kryptiskt men jag har o andra sidan aldrig lovat att vara för självutlämnande. det är bättre än förr men det är inte där jag vill vara. det kan ha någonting att göra med en årsdag, inte mina barns såklart. det närmar sig och jag antar att jag oavsett hur över det jag själv tycker att jag är och själv tycker att jag ska vara så är jag inte det.ibland och antagligen nu saknar jag när allt var lätt och ens val inte hade så stor betydelse. i'm just an ass in the crack of humanity.
