EATING DINNER

gott! from Bruce Roos on Vimeo.

STAND UP

love står själv! tyvärr har jag en smart kille som vinklade kameran fel men man får helt enkelt vrida på huvudet! love stod mycket längre än vad som syns i filmen men det tog en massa tid att leta efter kameran.

UPPE I LIVET

håkans nya singel och sol! snart kommer skivan. dom som känner mig vet vilken liten håkan-tjej jag faktiskt är. sen jag var 17 år har vi varit kompisar jag och håkan (alltså inte på riktigt, dock tror jag att jag ska ta anna k:s grej och faktiskt tro att vi är vänner. anna k har nämligen en gång i tiden (fortfarande?) varit bästa vän med turtles-gänget).

det jag ville komma fram till är att varje vår finns det en dag då man vågar sig ut, man har på sig vårjackan och tygskorna och har håkan i öronen. det ligger liksom en speciell känsla i kroppen, ungefär som att man tinar inifrån och ut. och solen värmer även fast det är kallt och luften luktar på ett annat sätt, den luktar vår.

idag kändes det så - idag dansade jag, love och arvid till håkan och livet är lite annorlunda än tidigare vårar. det finns mycket som inte är som förr men min kropp fylls av kärlek som inte kan beskrivas och mina killar är det finaste jag har. det är vi för alltid smågrisar, mamma älskar er.

FEVER PITCH

love har feber. inatt när jag vaknade av att love pep trodde jag att mitt lilla mavrak som vanligt var hungrig men han ville inte äta och han var jättevarm. jag väckte joel, vi tog hans temp och då hade han 38,9. en timma senare 39,5. nu har sen gått ner till 38,7. jag hatar att behöva sitta och vänta. för man ska inte ge barn alvedon om man inte måste, man får helt enkelt bita ihop.

som om inte första febriga barnet var nog, arvid verkar lite snorig igen. fast inte alls mycket, men förra gången jag tyckte att han verkade lite snorig blev både han och arre jätteförkylda, buhu.

ok, ett par timmar senare: love sover ryckigt, alltså han blir varm och kall och varm och kall. arvid mår bra. efter att jag skrev förra gången så har inte febern gått ner under 38,7. den steg till 39,2 och nu verkar den hålla sig där. love är trött såklart, han har hängt i min famn nästan hela dagen (mammiga mamman), ett tag ville han inte sova själv i sängen så han sov i soffan. det har han inte gjort sen han var kanske 4-5 månader? något sånt.
det är skönt att han har ätit lite, han har fått i sig välling, vatten och ett par skedar mat. det är fruktansvärt jobbigt att se sitt barn må dålig. han har sett alldeles sådär febrig ut. wää. jag har dock inte knäppat ur och sprungit till nån läkare än, däremot har jag läst på massor om feber och det känns som att vi gör rätt. dessutom har vi fått goda råd av joels mamma som är sjuksköterska.

så nu återstår att se hur den här natten blir. jag är inte så trött trots att jag inte har sovit mer än ett par timmar i natt. kan vara för att min kropp bearbetar den sockerchocken som jag utsatte den för tidigare idag när jag höll mig pigg genom att äta syltgrottor. bakade 30 stycken igår, alla är slut nu så jag har lovat att baka 30 stycken till (lovat och lovat, dom blev jättebra och jag är sugen..fast dom blev omtyckta av alla här).

PS.

vi mår också bra!

JULJULJUL

arvid

love

det är jul om mindre än en vecka (thank you for stating the obvious..). jag är fylld av värsta julstämningen. det hör alltså till det ovanliga. i vanliga fall brukar julstämningen infinna sig i liten dos när jag kommer hem till mina föräldrar och det luktar julmat och julgran. lite julfeeling men inte mycket. och det känns ledsamt att man någonstans tappade bort det där magiska.

när jag och min syster var små en jul så smög vi upp när mamma och pappa gjorde julskinka på kvällen, vi fick smaka och klämma på paketen under granen. vi hade på oss nattlinnen à la jultomte. det är skumt att man minns sånt.
julen var så mycket mer förr och jag tror att det kommer att bli samma sak igen nu när vi har barn, man kommer att uppleva julen genom deras ögon. ja, kanske inte i år då, arvid och love kommer att vara nästan 7 månader vid jul och antagligen kommer dom att uppskatta allt papper mer än själva julklapparna. men om nåt år, eller några snarare. när jultomten kommer och hälsar på.
det värmer i hjärtat när jag tänker på att jag ska få se mina barn växa upp och jag ska lära dom allt jag kan! kanske inte allt då. bara dom bra sakerna. åh, nu blir jag alldeles blödig.