jag har precis bokat en biljett till sydligare breddgrader, inget fancy alltså, bara linköping som ska få celebert besök. det är värsta grejen för mig. jag har sovit utan killarna en natt tidigare men på ett betryggande avstånd, dvs 15 minuter med bil. inte 2 timmar med tåg. jag är väl medveten om att joel kommer att klara killarna själv galant, min mage oroar sig mest över min psykiska hälsa. jag ska försöka låta bli att ringa var 5:e minut.
ett litet steg för människan men ett stort steg för mig.
hursomhelst behöver jag minst sagt en barnfri helg, jag är alltid med mina barn. dygnet runt. och så har det varit sen dom föddes. jag såg nån kvinnlig barnpsykolog på tv som förbannade mammor som lämnar sina barn för egen tid när dom är så små, dom får men för livet då, sa hon. vi får helt enkelt lägga fram det såhär kvinnliga barnpsykolog; förlåt mig, jag behöver sova en hel natt och jag behöver ta hand om mig själv för att orka vara mamma 24/7 i vanliga fall.
i sverige har vi världens bästa pappor. låt dom få glänsa ibland.
1 kommentar:
det är så sant, och gör underverk för en!
jag har visserligen inte varit borta från signe över en natt (förutom när jag har sovit i rummet bredvid) men jag går ju i skola och går på friskis&svettis två timmar i veckan och man behöver komma iväg! det är skönt, man behöver bara tänka på sig själv en stund och iom blir man en bättre mamma, sambo och människa!
Skicka en kommentar