Snart köper jag väl gåvänliga skor också.

För fem år sen (okej, lite ljug, bilden är från första maj i Göteborg men ni fattar) så var jag en koloss. Det var även senaste gången jag var i Uppsala för att fira Valborg. Alla var fulla, men inte jag då, jag åt godis och tittade på. Ikväll ska jag till Uppsala för att dricka vin och träffa min syster. Lite äldre, lite mer sliten. Tittade när sista tåget skulle gå hem mot Stockholm för att det vore så skönt att sova i min egen säng. Jag köpte till och med ekologiskt vin (klockan tio på morgonen, direkt efter BVC). Vem är jag???

STAY GOLD PONYBOY PL #7

Har gjort en till playlist.
Klicka här för att lyssna: STAY GOLD PONYBOY PL #7 

Alltså...

Saker som har hänt idag: Arvid lämnade vardagsrummet skrikandes "Låt mig vara!", sprang in på sitt rum och slängde sig i sängen. Love blev arg för att det blir paj till mat idag och sa att jag kallade honom Ploge. Han sa att han inte alls heter Ploge och att paj är äckligt. Sigge och Tuva har tävlat i vems saker som är vems genom att rycka dom ur händerna på varandra eller sno åt sig bästa grejen först.

Det är nog mina barn som kommer att få framtida barnvakter att förtidspensionera sig.

Mario bor här

Dom somnade snabbt i alla fall

Var på långpromenad med barnen idag. Det var jättebra tills vi skulle gå hem. Jag lever på det, det som var så fint innan helvetet bröt ut. Vi bor tio minuter från stranden, ändå tog det 50 minuter hem. Tror jag lämnar det så.

Tuva ville bada, det fick hon inte, så då åt hon grus istället.

You love turtle - I love you.

Vi är inte "rätt" men vi är fina.

Jag tycker att mina barn är finast i världen. Nu vet jag ju att andra såklart inte behöver tycka att dom är det, finast, men jag gör det, och dom har varit finast för mig sen första gången jag såg dom. Skrynkliga och kladdiga. Och kärleken växer ju äldre dom blir - jag är kär i deras personligheter, deras humor, deras sätt att vara.

Dom vet att jag tycker att dom är fina, för jag säger det till dom. Precis som jag säger att jag älskar dom. Det är viktigt att veta att skönhet inte bara är en sak.
Och om vi nu snackar utseende som skönhet så tycker dom att jag är fin för att jag har min piercing och mina tatueringar. Vad som är fult för någon är fint för någon annan. Det handlar inte om att vara perfekt och rätt enligt rådande ideal.

Jag förstår problemet med att påtala finhet men fin är så mycket mer än utseende. Jag försöker lära dom det istället.

Välkommen till menlösa inläggens värld!

Loggar in på min blogg och förstår precis ingenting. JAG GILLAR INTE NÄR TEKNISKA SAKER FÖRÄNDRAS! JAG BLIR FÖRVIRRAD! (med undantag för facebook, älskar alltid uppdateringarna där och får skämmas lite över att vara ett freak när alla andra är haters).
Aja vem vet, det kanske kommer gå bra det här också.

Skulle hur som helst bara säga att jag ÄLSKAR New girl. Först tänkte jag att det kanske var lite trist, eller bara sådär inte så himla kul, bara sådär mjamje-kul. Sen blev jag sjuk så jag såg första avsnittet i brist på saker att göra i liggande läge och dog av skratt.
Nu har jag sett alla avsnitt som finns uppe och det känns redan tomt. Tur att jag har daimtårta.

You took my breath away kanske?

Man kan ju aldrig veta, att man kommer att bli kär bara genom att se på någon. Det är ju mer saker än just den allra första känslan som spelar in. Däremot så har jag tittat upp och sett rakt på någon som har fått allting att stanna. Kärlek är cheezy, jag vet inte hur jag ska förklara det.

Nu handlar det väl inte direkt om att passa in eller?

Jag tänker ganska mycket på det här med barn just nu. Kanske för att min bebis snart inte är en bebis längre och för att jag börjar inse att jag inte kommer att skaffa fler barn.

Jag älskar liksom barn (mina alltså, andras är lite lustiga ibland och ställer konstiga/jobbiga frågor), jag gör verkligen det. Jag är BRA på att vara mamma och jag gillar att vara mamma. Jag skriver att dom är jobbiga, mina barn, och när jag gör det så gör jag såklart det med glimten i ögat och fylld med kärlek ändå. Barn är jobbiga ibland, precis som att dom tycker att vi är jobbiga som föräldrar ibland. Större delen av tiden så är dom inte jobbiga. Och det jobbiga är inte så jobbigt när man tänker på allt som man faktiskt får.

Och det är såklart okej att inte vilja ha barn. Att känna att det inte är något som man behöver i sitt liv, vare sig om det är just nu eller hela tiden. Jag har verkligen förståelse för det, barn tar sjukt mycket tid som man hade kunnat lägga på bara sig själv (och ack vad skönt det vore att ha den tiden ibland, kan den här fyrabarnsmorsan tycka).

Men, det är faktiskt inte okej att inte ha barn och säga att folk (dvs alla) skaffar barn för att det är en norm att göra det. Jag skaffade inte mina barn för att det skulle se bra ut, för att vara vuxen, för att passa in i mallen. Sjukt jävla tröttsamt synsätt faktiskt.

Mitt immunförsvar har tagit ledigt

Räds ej, zombieapokalypsen är inte här än, det är bara jag som är sjuk.
Igår åt jag citodon och satte mig och sminkade mig massor (helt normalt...), det resulterade hur som helst i att jag är grå i ansiktet idag. Addera att jag bubblar grönt snor, mycket charmigt. Och jag andas bara genom munnen så säkert dreglar jag lite också.

Bra saker med att vara sjuk: har börjat titta på New Girl = skrattar massor.
Dåliga saker med att vara sjuk: drömmer sjukt obehagliga feberdrömmar som får mig att börja gråta. Är det vanligt att man gör det när man har feber?

Wild child

Ah-oh!

Finns det hjärterum så finns det stjärterum

När vi är på samma ställe allihopa så ser det ut såhär. Lite trångt, väldigt mysigt.

Bookworm

Hon kryper och hämtar böcker som man ska läsa, så klättrar hon upp i knät och myser in sig. Hon älskar verkligen sina böcker, det ska pekas, klappas och bläddras.

Det perfekta brödet

Jag älskar att baka. Men asså, bröd. SÅHIMLATRÅKIGT. Kanske för att jag alltid tänker "åh, det här brödet kommer säkert att bli jättegott!" och så blir det en klump, en klump som måste jäsa aslänge och knådas och som ändå inte smakar något. Nu gillar jag i och för sig "barnmackor". Ljusa och lite söta liksom. Dom blir aldrig sådär sega och goda när jag gör dom bara. Dvs, tills jag hittade det här receptet!

Nu är det en fröjd att baka. Brödet behöver typ bara jäsa i lite över en timma, och det kan jag liksom leva med. För sen är det bara att stjälpa ut på bordet och skära ihop till små brödbullar. Och det passar som bröd till burgare. Min bästa burgare är med det här brödet, halloumi, tomat och majonäs. Det räcker, och det blir så himla, himla gott.

Hellos!

En känsla

Foodblogz: Halloumi i pita. Gott, enkelt och snabbt.

Blicken/minen som uppstår när man blir fotad istället för att bli serverad mer avokado. Som ni ser så gillar hon avokado väldigt mycket, typ överallt.