I JUST CALLED TO SAY I LOVE YOU

alltså ärligt, jag tar visst in en veckas sömn på en dag idag. och hungern, funderar liksom på att gå på en snårig stig tre kilometer för att ta bussen in till stan och sen göra samma sak tillbaka bara för att jag vill ha godis, vitlöksoliver med riktig vitlök i, majskolvar och halloumi för att styra upp lite grill här. sista kvällen innan jag ska hem till sthlm igen och få träffa tjockisarna. kanske förbereder jag mig på en vecka med avbruten sömn och sovmorgon till klockan 6. men mycket lek också, och mycket kärlek.

jag pratade med joel idag och han sa att love hade plockat upp telefonen och då hade joel frågat om han skulle ringa farmor. då svarade han "mamma". man blir ju sjukt rörd men det krossar ju även ens hjärta när man inte får vara med dom samtidigt.

vi ska även klippa deras hår någon gång i veckan, joel tror att dom blir mindre tunnhåriga då och det stämmer säkert, vi har ju inte ens ansat det lite liksom. svallet börjar bli rätt långt nu, jag tycker ju att det är charmigt men ja, det växer ju ut och kommer att bli en ännu tjockare hockey sen.

spelningen igår var asbra för övrigt. och jag har blivit brun. eller inte genomskinlig. men sommaren får ta och snabba på lite, visst att det är grönt ute men mer värme och sol tack. och mer grönt också egentligen, man blev ju lite bortskämd i berlin.

NÄR INGENTING KAN NUDDA

ibland känns det som att allt är skit och suger så jävla hårt. men alltså visst, det är fan inte mycket som ligger på plus just nu men sakerna som gör det borde ju vara sakerna som man tar vara på eller?

nu har jag varit på resande fot rätt länge. love och arvid är hos joel den här veckan så jag har varit i berlin och nu är jag i linköping och igår var vi på bring me the fucking riot man! och idag ska jag se masshysteri. solen skiner, humöret är bra, nästa vecka tar jag tag i allt, den här veckan får fan vara lite drömsk. ibland behöver man det, man behöver sitta på en bänk i berlin i solsken och i linne med en kartong jordgubbar och en smörgiffel till frukost och lyssna på dylan och bara känna att livet är på väg tillbaka. egentligen, fuck alla problem. idag är allt på topp, jag ska ta mig en folköl och njuta lite av sista kvällsolen innan det är dags att dra in till stan, nyfräkning och pepp. vårig, rar och hela världens lilla vän. det känns som att ingen kan sätta sig på mig ikväll och den känslan är så bra. mer sånt åt mig tack!

och ja, jag klippte mig och nu ser jag ut som jag gjorde när jag var 18-20 i håret, haha det är så jävla glatt alltså, crustfrippan kom tillbaka ändå. nu är jag lite den häftigaste mamman, mina ungar gillar posi hardcore, tatueringar och sin häftiga mamma. mig gillar dom massor. och ja, nu saknar jag dom så helst skulle jag vilja prata om dom jämt och hela tiden men man får ju sansa sig. dom är bäst iallafall, veckorna utan dom segar.

och nej, en annan sak som man kanske kan få för sig när man läser min blogg, jag tror inte att jag är manodepressiv. meeeen anyways kiddos! nu ska jag bege mig, eftersom jag inte har internet för tillfället så blir det lite dåligt med sånna här guldkorn. men puss tills nästa gång!