har inlett morgonen med bråk och nu vet jag inte om vi fortfarande är osams för joel gick till jobbet. jag känner mig som att jag sätter käppar i hjulen fast jag inte gör det. jag bara vill ha någon som helst förståelse för hur det är att vara här och känna sig ensam.
det är lite bostadskris just nu, det är aldrig bra att bo med sitt ex och jag och joel har storslagna planer på att skaffa en till lägenhet men det är ju inte så att vi bor i random liten stad med ett överflöd lägenheter och jag känner ingen som känner någon som känner någons någon osv osv. jag har med andra ord inga kontakter och andrahandsläggor är och blir dyra om man inte känner någon. tanken är ju att vi ska bo här och någon annanstans men att love och arvid alltid ska bo här för att få det precis så som vanligt. jag och joel är ju egentligen inte osams men vi bråkar ibland som alla andra. nu mindre än förr vill jag tillägga.
jag vet att allt löser sig och att det kommer att bli bra, jag och joel måste bara vänja oss. men det är inte okej att ba, jag tar den här helgen, nästa och helgen efter det, sen jobbar du, happy you, du får vänja dig. jag är ledsen och nej, jag får inte alltid som jag vill. men nu har vi ju löst det också. men anyways, joel är lika envis som jag och ser inte sitt beteende som fel någon gång what so ever (precis som jag har svårt att se sånt). därför bråkar vi.
joel är nykär, och jag förstår hela grejen, när han inte är med viktoria så pratar han med henne i telefon och fnittrar som en liten tonårstjej. det är sjukt sött. på riktigt. sjukt sött. och så tänker jag på hur jag är och jag är nog precis så just nu. därför är jag också sjukt söt. yes!
och för några dagar sen hängde jag och arvid, han är också söt. love låg och hade feber.
1 kommentar:
ni är alla så söta! du, joel, love, arvid. jag hoppas att det blir good times när jag kommer till sthlm, och att barrman namedroppar mig hela tiden, hehe. puss.
Skicka en kommentar