lördag, april 30, 2011

STREET SMART

alltså om någon såg mig vid slussen igår så såg ni antagligen mig en gnutta desperat. en gnutta assvettig med två stirriga barn.
det började med att hissen var avstängd. från början var vi jag, anders, sigge i vagn, love och arvid i mina händer. när hissen inte funkade så ropade anders a.k.a inte så himla street smart alls (men till hans fördel eller vad man ska säga, så tror jag inte att någon som kommer från ödeshög är det, där går det mesta ut på att börna runt i sin epa och vara den spm lyckas pilla upp fetast prilla under läppen - lössnus såklart. och att bli full på någon av dom lokala pizzeriorna i centrum. eller ja, centrum och centrum....).

anyways, han ropade att hissen var avstängd, jag ropade att han skulle ta rulltrappan istället, så att han skulle komma över på rätt sida. anders nickade, vilket brukar vara ett ganska bra tecken på att man hör, trodde iallafall silly me. jag tog love och arvid i händerna och efter att dom hade slickat på reklamskylten med lax på bilden (och säkert dragit på sig kanske 100 tidigare okända sjukdomar) så gick dom snällt med mig till tunnelbanan mot medis. vi stod länge och väntade på anders, men ingen anders. istället började love och arvid klättra i barnvagnsspåren. typ bambi på hal is. och så jag, som försökte rädda dom varje gång dom trillade. arg på anders. hulken-gravvo-arg that is. men ingen anders dök upp så jag tog beslutet att ta den långa rulltrappan upp mot götgatsbacken ifall anders hade missuppfattat och trott att vi skulle mötas där. på gick ganska bra. upp gick ganska bra. av blev en katastrof, arvid kom av men love trillade så jag fick dra upp honom i tröjan och trillade nästan på kuppen själv samtidigt som folk bakom liksom bara gick förbi och suckade högt. man ba, tack, tack för hjälpen!

ingen anders där heller. det kanske ska tilläggas att anders hade både min mobil och min plånbok så jag var typ strandad. i hopp om att krister skulle vara vid medis så gick jag dit. ingen anders, ingen krister. sen efter kanske fem minuter av hopplöshet så kom krister tätt följt av anders.

det visade sig att anders street smart hade uppfattat det som att han skulle åka upp vid götgatsbacken och gå tillbaka till södermalmstorgsingången och möta oss där. istället för att typ gå upp där och gå till medis, och så hade vi kunnat åka till medis med tunnelbanan. hur lätt som helst. but no. jag var så sjukt jävla arg. som tur blev det bättre av att jag hittade två par jeans för 20kr/styck på cheap mondays utförsäljning som vi var på väg till.

andra saker som har hänt, eller hänt och hänt, men idag så kom jag på vem sigge går som. det slog mig alldeles nyss efter att ha funderat på det ett tag. han går som e.t, det är spot on e.t. sjukt gulligt. armarna rakt ner och lite vaggande.

Inga kommentarer: