ibland känner jag mig som en dålig mamma, när jag är typ trött och gnällig.
men så tittar jag på hollywoodfruar där en av fruarna har bestämt sig för att "alla tjejer har väl hål i öronen" och tar med sig sin typ ettåriga dotter samt nannyn vars enda funktion verkar vara att vara den som ska hålla i barnet när hon blir piercad för att mamman inte klarar samt vill att nannyn ska "få skulden om det gör ont". om det gör ont, som att det inte gör ont att sticka nålar genom kroppsdelar liksom.
och, såklart skriker barnet och vill inte alls, då går mamman ut ur rummet.
känslan som infann sig; att jag ville slå mamman i ansiktet. ba "assåå, det är en tradition!". how about skaffa en ny?
2 kommentarer:
åh, åh, åh det bara kliar i mig av ilska! ILSKA säger jag! jag förståååååååååååååååååååååår inte hur folk fungerar som vill sticka hål i sina små bebisar?! både du och jag är ju tatuerade och piercade och hej och hå men det gjorde vi ju som vuxna (eller ja..tonåringar) när vi bestämde själva! Tids nog kommer man nog kunna göra hål i öronen på sina barn- om de själva vill, och även när de förstår konsekvenserna av det. att man kan berätta hur det går till och att de faktiskt förstår att det gör ont. Men på en liten bebis? så jävla omotiverat att göra hål i små bebisars öron. så.jävla.onödigt. Usch, blir så upprörd!!!!
Såg också det där och blev otroligt vrålförbannad.
Jävla egomorsa, det där var absolut inte för barnets skull.
Och att hon inte "klarade det" utan gick ut när barnet grät. Vidrigt.
Skicka en kommentar