Trots att jag har en "personlig blogg" delar jag ju inte med mig precis av allting som jag tänker och känner. Inte ens allting som händer. Ofta skriver jag om saker som bäst när dom är jobbiga för mig, för att det är mitt sätt att komma över det värsta.
Och när det kommer till kärlek så kan man döma andra bäst man vill. Är mest less på att höra att man borde veta bättre, tänka, analysera. Det är liksom inte för mig, jag -känner- kärlek.
Om man är en sån som känner kärlek istället för att tänka ut 5års-planer för ens förhållande som ska följas till varje punkt, så visst, man kanske skrapar sina knän. Och alla vet, jag har gjort det tusen gånger, minst. Blivit kär, krossats, gråtit, blivit kär, krossats, gråtit och blivit kär igen. Att krossas kan ju vara fler saker än att gå sönder, man kan krossas av kärlek som man ville ha men som har gått förlorad i alla bråk och trots att man ville att kärleken skulle kunna fortsätta så går det inte att fortsätta, för att allt som man ser är bitterhet.
Jag vet inte om det är folk som är säkra på sig själva och som har allting uttänkt och tryggt som snackar om att man ska känna varandra, att man ska vara säker. Jag vet faktiskt inte hur dom här personerna fungerar eftersom jag inte är så själv. Är man någonsin säker?
För mig är det är ungefär samma sak som att om man skaffar barn när man är över 35 så är man automatiskt en bättre förälder, för att man är "trygg" då.
Man kan se på mig och se kaos. Tycka att man känner mig och tycka att jag borde tänka på mina barn. Jag tänker ALLTID på mina barn, så mitt största fel är väl att jag inte kan se in i framtiden.
Innan det som hände så skrev jag inte så mycket om min relation och det var för att jag var så jävla kär och kände mig just precis sådär trygg. Jag hade ju kunnat ha en blogg som handlade om det, och varje dag fanns det en nytt inlägg: "Hej bloggen, jag är så jävla kär. Hejdå!". Det är inte riktigt jag bara.
Nu försöker jag igen. Det är inte alltid lätt, men jag gör det på grund av kärlek.
1 kommentar:
nä, man kan aldrig va säker. aldrig! ingen kan det! så det så. man kan planera varenda jävla föräldrapenningsdag, man kan kolla könen på barnen i förväg, man kan gifta sig, man kan planera saker in i minsta detalj. men aldrig kan man veta, ändå.
Skicka en kommentar