Från dom första stegen

Alltså man glömmer ju bort hur det är att ha bebisar som helt plötsligt blir barn, bara sådär. Under min laddare-på-reparation-tystnad började Tuva gå lite försiktigt. Hon har gått ganska länge bara man håller henne i handen, men det där med att släppa och gå själv, det har ju tagit ett tag att våga göra. Det började sakta med ett par steg för ett tag sen, och sen tog det stopp ett tag. Men idag, så släppte hon och gick som att det var något som hon brukade göra varje dag. Så nu, nu GÅR hon liksom. Helt själv. Så himla cool.