Förra veckan hade jag någon slags vision om att jag skulle börja skriva här varje dag igen, lite som min skunkdagbok på nytt. Sen ba eh nej, blev förkyld men inte sjuk på riktigt, ingen feber, ingen däckad-känsla, bara halvdäckad, men ändå så att man klarar av saker och liksom inte får vara speciellt ynklig. Bara ta en halstablett och hoppas på att bli helt frisk.
Det kan vara mörkret också. Somnar framför tvn vid halv tio, har gjort det i över en vecka nu. Drömmer om helg och att få vara med barnen tillsammans. Hitta på saker. Inte känna sig som tråkiga mamman. Och det är inte ens som att dom små kräver speciellt mycket, känner mig ändå tråkig.
Idag hade vi picknick uppe på Vårberget. Flög med Loves drake, drack varm oboy, åt mackor ur burk. Konstaterade att det var kallt, blåsigt och att vi borde ha ätit picknicken nedanför berget istället för mitt på.
Sen efter middagen så satt jag och försökte komma någonstans med naturkunskapen (satt och läste ordet fotosyntes ca 100 gånger samt förfärades över hur många delar en växtcell innehåller) och Love satt och ritade. Började gråta pga fina teckningar med fiskar och blommor och lite för att jag läste en deppig grej på Facebook om genus. Tänkte på hur mycket jag vill skydda mina barn från könsroller och hur jag kommer att få kämpa med det hela tiden pga andra vuxna människors idiotiska tankar som dom för över till sina barn och som barnen tar med sig. Jävla föräldrar som planterar osäkerhet i sina egna barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar