alltså jag tror inte att jag har varit ute på, låt oss säga, en väldigt lång tid. och då menar jag utomhus. och det trots vädret. jag är trött hela tiden för att mina järntabletter inte har börjat kicka igång än. får nästan alltid anemi på vintern.
jag har liksom inte orkat klä på mig knappt. tights och tröja är typ min nationaloutfit om man räknar lägenheten som mitt land. och den har blivit lite som mitt land, jag fixar och pysslar, petar tidningar i perfekta högar, plockar efter sigge, torkar vattendroppar från diskbänken, förbereder för att krister ska flytta in.
vi lever compact living i en trea. och man är nästan aldrig ensam, vilket kan vara sjukt påfrestande samtidigt som fint. tror att grannarna undrar hur många karlar jag har samt hur många barn finns här inne egentligen.
det är oftast fint att ha det såhär. hade vi bott i hus allihopa däremot, så hade vi varit som i tillsammans. och mina barn hade haft tjejskor. det har dom iofs redan, så egentligen är det väl mest huset som saknas. jag hoppas liksom att vi så småningom kommer att ha ett hus. just nu har jag frontierville på facebook som min trädgård och jag känner att trots att jag skördar majs för glatta livet så funkar det inte riktigt som substitut.
2 kommentarer:
Järntabletter och trötthet... jag måååste fråga, är det här små hintar om graviditet eller är det bara jag som övertolkar? :)
Hej från en som har läst din blogg i år och dagar.
Håller med Felicia. Är du gravvo eller?
Skicka en kommentar