måndag, mars 19, 2012

Känslostormen som är jag nu.

Jag förväntar mig inga mirakel. Det har gått lite mer än en vecka.
Och jag kommer aldrig att få svar på mina frågor. Det enda svaret som finns är att man gör misstag. Och jag vet, man gör misstag. Jag har gjort misstag. Många. Jag kommer säkert att göra många, många fler.
Jag undrar ändå varför. Ältar varför faktiskt. Vill bara att det ska släppa och att det inte ska kännas som ett steg framåt, två steg tillbaka.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag har inte vart inne och läst på länge så möts man av detta! :´( Tycker du är super stark som orkar och försöker förlåta. Det är verkligen inte svagt att förlåta, snarare bland det svåraste man kan göra. Det är lättare att va bitter och arg och be han dra åt helvete. Heja dig Petra!

/Ida